söndag 9 juni 2019

Folk med ångest av Fredrik Backman

Fick i min brevlåda ett recensionsexemplar av Fredrik Backmans bok Folk med ångest. En av mina favoritförfattare! Jag har tidigare skrivit om hans böcker, senast var det Och varje morgon blir vägen hem längre och längre.

Även denna nya bok har hittat vägen direkt till mitt hjärta. Det finns så många undertoner, klokheter, överraskande metaforer och inte minst empati för trasiga människor i hans böcker. Jag tänker inte lämna någon beskrivning på vad boken handlar om, det är så lätt att hitta på annat håll, den går ju i princip att köpa överallt där man säljer böcker. Till exempel på Adlibris och Bokus.

Men jag börjar med utsidan. Den får inte mer än 2 av 5 i betyg. Titeln är jag också tveksam inför.


Omslaget stämmer så dåligt med de känslor jag får när jag läser boken. Tänker att det kanske säger mer om mig som läsare, än om hur passande omslaget är. Hade det inte stått Fredrik Backman överst hade jag absolut inte sett åt denna bok om jag stött på den i någon bokhandel.
Kanske är det jag som inte har fattat vad författaren och förlaget vill förmedla. Dock - nog är väl titeln i alltför stark kontrast med omslagsbilden? Som att göra ett stort skämt av detta med ångest, att det egentligen är komiskt.

Texten är alldeles egen, så originell och överraskande att jag fylls av förundran, värme och beundran. Trots att det på sitt sätt är en pyttipanna av olika stilar och känslor är det ändå med ett tacksamt leende jag slår igen den efter att ha läst de sista raderna, tacksamhet över att ännu en gång ha fått en läsupplevelse utöver det vanliga. Det är, som Fredriks tidigare böcker, en bok man inte glömmer så fort man lagt den ifrån sig. Man funderar över de olika ingredienserna i den tokroliga historien, över de udda karaktärerna och hur det faktiskt till slut gick att få ihop den gåta man tidigt ställs inför: Vart tog rånaren egentligen vägen?

Men framför allt tänker jag på hur tufft livet behandlar somliga människor, hur totalt orättvist det är, hur mycket smärta och ångest somliga av oss kan tvingas stå ut med. Böcker som denna kan i bästa fall få oss att öppna oss för våra medmänniskor. Att både våga vara ärliga och visa våra innersta tankar och försöka förstå varför andra människor uppträder och handlar som de gör.
Men kanske boken för somliga bara blir något att roas av, ett tillfälle att få garva åt de klantiga karaktärerna, åt "idioterna".

Kanske säger det mer om läsaren än om författaren hur man uppfattar Fredrik Backmans böcker.

Jag har några tankar kvar gällande Fredriks språk. Hans klokheter och bilder är nog det jag mest uppskattar. Som till exempel:
...Att vi egentligen inte vill att våra barn vare sig ska följa sina drömmar eller gå i våra fotspår. Vi vill gå i deras fotspår när de följer våra drömmar.
... när Jim reser sig med en medelålders mans hela symfoni av stånkanden ...
Beskrivningen av ensamhet:
... vara lika rädd för att någon ska se en som för att ingen ska göra det.
En väderbeskrivning av skandinavisk vinter:
... bryr sig liksom inte ens himlen om att försöka imponera på oss, den möter oss med färgen av tidningspapper i en vattenpöl och gryningen lämnar efter sig en dimma som om någon eldat spöken.
Här sätter jag punkt med det korta rådet: Läs boken!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar