söndag 10 januari 2016

sa eller sade, la eller lade

När man som jag skriver på sin fjärde bok så borde man väl för länge sedan ha bestämt sig för vilken nivå man ska lägga på språkets vardaglighet. Det är för mig helt självklart att skriva sa i stället för sade, som känns lite ålderdomligt. Men ordet lade känns inte lika bra att byta mot la. När jag kollade i manuset hade jag ett tiotal la men nästan 30 lade. Ingen konsekvens alls utan slumpvis val.
Illa! Ja nästan pinsamt!

Så jag googlade förstås. På "la eller lade". Och blev positivt överraskad, för på sjätte plats av de över 650 000 resultaten hittade jag ett inlägg på min egen blogg, härifrån alltså! Från 2013. Redan då hade jag bestämt mig för att skriva sa men lade.

Bestämde mig då också för att skriva mig, dig och sig  även i repliker. Där har jag fallit tillbaka i gamla vanor och skriver gladeligen mej, dej och sej ... 

Läs gärna det gamla inlägget som du hittar här, med den lite löjliga rubriken Sa, sade, tra-la-lade.


Ordtavla min dotter gjort, baserad på orden i min bok Porten. Storlek efter hur ofta de förekommer. De allra vanligaste prepositionerna och liknande småord är borttagna.

3 kommentarer:

  1. Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.

    SvaraRadera
  2. Hej!
    Ja, när man brottas med språket blir det ibland roligt.
    Jag tänkte skriver man sa, varför då inte la... problemet blir när något hände i dåtid. Ska jag skriva boken las på bordet, det blir konstigt boken lades på bordet, blir gammaldags. Kan lösas med boken blev lagd på bordet, eller då hen la boken på bordet, och sedan utveckla handlingen. I slutet av 70- och början av 80-talet skrev man dej och mej ganska ofta i vissa kretsar, men det har nästan helt försvunnit. Det är dags för en ord/stavnings reform. Mycket av det gamla språket bitit sig fast i skrift
    fast unga idag slänger sig med uttryck från amerikanskan som "suger" och "fett" och "hänga" (med), fast inte som -hänga med- som följa med, utan som vara tillsammans med, umgås... Språket och orden och stavningen förändras men hur fort eller långsamt ska det ske...

    SvaraRadera
  3. Tack för kommentaren! Något jag skulle önska mig i en språkreform är att det blev accepterat med "dom". Det är ju så vanligt att det blir fel på de/dem!

    SvaraRadera