lördag 6 juni 2015

Metaforer, idiom och sånt

Som författare vill man förstås ha ett språk som inte bara fungerar utan ger en extra nyans till handlingen, Som gör texten roligare att läsa, mer färgrik. Man kallar det ibland för bildspråk.
Läser man handböcker om skrivande stöter man förr eller senare på vissa svårgripbara termer vars betydelse lätt halkar en ur händerna som en blöt tvål...
Jag ska försöka reda ut några av dessa begrepp. Får se hur väl jag lyckas.

Ta till exempel ordet metafor.
Vad är det för något?

En liknelse vet de flesta vad det är. (Tänker inte ta upp Bibelns liknelser här, de man fick lära sig i söndagsskolan.) Man liknar något eller någon vid något. Man kan förklara det som ett bildlikt uttryck med jämförelseord utsatta, till exempel: "som", "liksom" eller "såsom". Evert Taubes versrad "min älskling, du är som en ros" innehåller en (numera) inte särskilt originell liknelse.

En metafor skiljer sig från liknelsen i att bara bestå av en bild och det bilden betecknar. Till skillnad från liknelsen innehåller metaforen ingen jämförelse.
Ordet metafor kommer från grekiskan och betyder överföring. Aristoteles förklarade det som ett ting som betecknas med ett ord som egentligen betyder något helt annat. 
Man överför det man egentligen menar till ett annat ord som är mer talande och oftast omöjligt. 

En metafor är oftast, men inte alltid, indelad i två delar: en sakdel och en bilddel. Sakdelen brukar vara väldigt konkret medan bilddelen är mer abstrakt, målande. 
Exempel: Min bror är en klippa
Där du är som en ros är en liknelse, skulle det heta du är en ros som metafor. 
Att tala om virus inom datorvärlden eller bubblor inom ekonomin är också metaforer.

En mindre vanlig term är idiomet. Det är en form av kliché, eller klyscha som man säger mer till vardags. 
Svenska akademins ordlista (Saol) förklarar idom som "ogenomskinligt fast uttryck". (Vad sjutton betyder det??) 
På länken idiom.nu står det att med idiom menas "ord som tillsammans får en annan betydelse än när de står ensamma". Det illustrerar man med en målning av Pieter Bruegel från 1559 (ingen upphovsrätt), som skildrar ett antal idiom som till exempel att köra huvudet i väggen och kasta pärlor till svin
Andra exempel jag hittat på nätet är ana ugglor i mossen och det ligger en hund begraven. 
Det är alltså ett uttryck, mer än ett enda ord.


Klyscha brukar förklaras som "en sliten fras". Saol: intetsägande fras, nött slagord. Kan också röra sig om enstaka ord. De kan bli floskler om de är överdrivna.

Liknelser, metaforer, klyschor och idiom har väl alla sin plats i vårt skrivande. De kan göra språket blommigare, mer bildfullt, skapa associationer och stämningar. 
Fast det gäller att använda dem med viss eftertanke. Någonstans har jag läst att klichéer är som dålig andedräkt. 
Och även metaforer bör väljas med viss urskiljning, är de alltför vanliga har de kanske inte önskad effekt. Är de hemmagjorda finns det å andra sidan en risk att de väcker mer löje än beundran. 

Nå, vad säger ni nu om mitt eget uttryck i början, att betydelsen av dessa termer lätt halkar en ur händerna som en hal tvål? Vilken term passar för den meningen?

2 kommentarer:

  1. Hoppsan. Tvålen slant efter halva vägen...typ. Jag hoppas att det inte är sådant som vanliga, icke skrivande människor måste kunna

    SvaraRadera
    Svar
    1. Såklart inte men man förstår ju varför det är så svårt att fullständigt lära in ett nytt språk...

      Radera