lördag 7 februari 2015

Redigering

Förvånande, och kanske förfärande mycket tid vid skapandet av en bok, går åt till redigering. Det är inte så lite frustrerande, när man hellre vill skapa nytt, skriva. Samtidigt ger det också en klar tillfredsställelse att känna hur texten växer ut, förbättras och slipas.

Vid sidan om själva historien, miljö- och handlingsbeskrivning, har vi de små detaljerna, där de allra minsta är skiljetecknen. Det ska finnas en bok om just skiljetecken, som jag tror att jag har köpt men inte vet vad den har hamnat. Utlånad kanske? Skiljetecknen är viktiga! Hur och var sätter man till exempel bäst punkt respektive komma? En alltför lång mening gör att spänningen, tempot saktar av, man tappar fokus, i värsta fall intresset. En kort mening är mer kraftfull, spänningsladdad, i bästa fall. Men kan också verka avhuggen, ofärdig. Ordningen av bisatser kan behöva ses över, att byta plats på dem ger ibland en står förbättring.

Replikerna är en annan viktig detalj. Ny rad när en annan person tar över ordet - det är rätt självklart. Men om samma person håller låda en längre stund, när ska man bryta av och ge lite andrum? Kanske med någon händelse, att talaren tystnar, suckar och kanske kastar en blick ut genom fönstret.

Styckena får inte bli alltför långa, tycker jag. Även i romaner av kritikerrosade författare (som nuvarande nobelpristagaren) kan man se hela sidor utan ett enda byte av stycke. Det ger ett tungt och frånstötande intryck. Inget lättar upp texten så mycket som några rader med repliker. Gärna korta sådana. När jag överväger att läsa/köpa en bok bläddrar jag lite snabbt igenom den. Är det sida upp och sida ner med oavbruten text avstår jag.

Att använda egennamn kontra han/hon är något man får känna av. Att upprepa namnen för ofta blir tjatigt, men det får inte bli något missförstånd. Om två kvinnor pratar kan man inte skriva "sa hon" efter bägges repliker hur som helst. För författaren är det självklart vem som pratar, men kanske inte för läsaren.

Detta var bara några detaljer och det finns mycket att läsa i alla de böcker som skrivits om författande och skrivande i allmänhet. Jag har nu ägnat det senaste året åt redigering. När det blivit lite för intensivt känns det uppfriskande att ge sig ut i Snöfriden...
Vårt hem i vinterskrud

Snöport

Hundarna är mina glada, snöiga följeslagare

Porten vintertid

8 kommentarer:

  1. Spännande att läsa om redigeringsarbete. Kunde bli en liten bok i sig. Om just ditt arbete =). Underbara bilder. Förstår verkligen ordet "Snöfrid" när man ser dem.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det varade inte länge, nu har en hel del smält bort och det är isigt och halt ju :-(

      Radera
  2. Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.

    SvaraRadera
  3. Ja du sliter med redigeringen och du gör det så bra! :-) men man måste få ta en paus emellanåt med. ;-)

    Glöm inte och säga ifrån om det blir för mycket!
    Kram!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det blev en dubbelkommentar från dej haha, så jag raderade den ena. Men nu ser det ju mystiskt ut...
      Hur går det för dej själv då, med min trea?! Kram, Caroline!

      Radera
    2. Haha ojdå!
      Märkt att det kan bli så när jag kommenterar via mobilen av någon märklig anledning.
      Det går bra med din trea :-)
      Fick börja om efter vi mailat lite om vad jag skulle titta efter men nu är jag ikapp igen. Är väldigt rogivande och bra avkoppling att läsa ditt manus mellan arbetet med mina. :-P Idag ska jag bara läsa din har jag bestämt. :-)
      Kram!

      Radera
  4. Härliga vinterbilder, snön ser så mysig ut. :D

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det var den... Mjuk o fluffig! :-)

      Radera