onsdag 20 augusti 2014

Parallella världar och jämsides dimensioner

Tänk dej att du bestämmer dej för en skogspromenad. Med hunden. Du kollar in vädret, ser att det är hyfsat mycket blå himmel och 16 grader. Väljer gympaskorna framför stövlarna, stoppar en plastpåse i ena jackfickan (för svamp). Vid närmare eftertanke väljer du ett vackert äpple ur fruktskålen och låter det glida ner i den andra fickan. Tar kopplet från kroken. Till maken/makan ropar du:
   "Jag sticker ut på en långpromenad med hunden! Hejdå!"

Vinden är lagom kylig och den friska luften fyller lungorna med energirikt syre. Det är med raska steg du lämnar hemmet bakom dej. Slår in på den vanliga, väl upptrampade stigen som leder ner till skogen. Din skog. Den med alla dina rundor: Smörsoppsrundan, stenrundan, brorundan, morgonrundan...

Men de invanda stigarna lockar dej plötsligt inte längre. Du får lust att hitta någon ny. Kanske en förbindelse mellan två helt olika promenader. Man kan ta hjälp av otydliga, slumpmässiga viltstigar om man inte är rädd för att huka sig under yviga grangrenar och tränga sig mellan tätväxande ungtallar. Hyggena som effektivt suddar ut gamla stigar erbjuder istället bara djupa, leriga traktorspår - dem undviker du.

En timme senare når du en svagt sluttande talldunge där de kraftiga, varmt rödbruna stammarna reser sig majestätiskt mot den klarblå hösthimlen. Lavtäckta flyttblock ligger utspridda i mossan och bärriset. Några gula kantareller fångar din blick och du skyndar förväntansfullt fram för att plocka. Hunden hänger med, är så illa tvungen kopplad som den är så här års.

Plötsligt ryser du till av den isiga vinden. Stora snöflingor dalar från den nyss så blå himlen, nu gråmulen. Marken är redan nästan täckt av ett vitt snötäcke. Och rakt framför dej står ... Ja vadå? En silvervit enhörning kanske? Med guldglänsande horn.  Eller en grönskimrande drake ur vars käft illaluktande, svart rök virvlar ut i takt med de väsande andetagen ...Eller kanske en otroligt stilig man/kvinna som du känner att du kommer bli häftigt förälskad i ...

I så fall har du med största sannolikhet passerat en port till en annan värld. Fantasier? javisst men varför inte!
Den sortens fantasi hittar du i min Porten.

En helt annan variant vänder på det hela. Då kanske den centrala världen är en annan än vår. En dimension med gudinnor, svarta änglar, alver, troll och andra väsen. En verklighet där man är medveten om människornas dimension men inte tycker den är så värst intressant, i alla fall inte något med högsta prioritet. Människorna är snarast tråkigt kraftlösa och omedvetna.

Denna typ av fantasi kan du frossa i om du läser serien om Själarnas öden av Caroline Hurtig, Antares förlag. Ödesgudinnans val heter den första boken.

Jag njuter av båda varianterna! Och hoppas att många fler kommer göra det.


En annorlunda sorts Port. Som bara leder till vår jordkällare. Tror jag ...

2 kommentarer:

  1. Så olika men ändå lika tilltalande och med samma känsla av magi och spänning. ;-)

    SvaraRadera
  2. Ja det är ju det som är så roligt med skrivande, att vi skriver så olika men ändå kan det locka samma läsare!

    SvaraRadera