lördag 21 december 2013

Björn-varning?

Idag blir det ännu en skogsrapport, Urtrist för alla stadsbor... Gissar att det ändå inte blir så många som ger sig tid att läsa så här i julstökets stressade tider. Men först lite annat.

Har inte blivit så många inlägg om mitt skrivande på sistone, beroende på att det inte blivit så mycket skrivande. Så enkelt är det. Bekymrar min syster en hel del, hon vill se nästkommande delar i tryck. Så här är läget för de (få?) som intresserar sig: Närmast nu måste jag göra en sista redigering av del 2 och 3 i serien om Ön. Del 4 som är kanske 1/3 klar, och som väntat på sin tur sen i våras, får fortsätta vänta. Manus 5 som jag började på eftersom ena dottern tyckte det var klokt med en helt fristående bok, väntar på sin upplösning, dvs klar till 4/5. Sen är det manus nr 6 som jag påbörjade för Nanowrimoskrivandet (ni vet 50 000 ord under november månad). Där har jag kommit till en lämplig gräns mellan del 1 och del 2 i boken. Eller kapitel 1 och 2 om jag skulle följa vännerna Björns och Mikaels exempel med låååånga kapitel. Nu får den lägga sig i ide under vintern tror jag.
Måste ägna mig åt redigering, redigering, redigering....

Nu till min älskade skog. Har kommit hem efter en nästan 2 timmar lång morgonrunda. Försökte hitta en ny förbindelse mellan två olika skogsvägar. Misslyckades på grund av myrmarker. Funderade på om det finns en reell risk att man går ner sig och drunknar i svenska skogar. Och på vad det finns för risker i övrigt. Känns som att jag är helt trygg i "mina" skogar, men det är kanske inte helt sant. Vad kan då hända mig?

- Jag kan skada mig så jag inte kan ta mig vidare. Knappast... Mina anklar är starka och oböjliga som segt björksly, resten av benen vältränade och jag snavar ytterst sällan. Dessutom har jag minst en mobil med mig, samt ficklampa. Bär även reflexväst.

- Jag kan möta ilskna vildsvin. Det är väl vad jag mest bekymrar mig för. En sugga med smågrisar... Vad gör jag då? Försöker hinna koppla loss Freja (stora hunden, den lilla går alltid lös) och tar skydd bakom närmsta träd. Hundarna får klara sig på egen hand/fot. Vildsvin har bestämt dålig syn, eller har jag fel?

- En vilsekommen varg med tom mage kan få lust att knipa sig en hund. Bekymrar mig inte. Jag tror den är klok nog att dra sig tillbaka när jag viftar med armarna och skrikande närmar mig.

- En älgko med kalv eller en brunstvirrig älgtjur? är väl inte så vanligt att de attackerar. Men samma där som med vildsvinen, koppla loss Freja och gömma mig bakom ett träd. Realistiskt?

- Björnar kan nån gång dyka upp även i södra Sverige. De fyrbenta vore klart farligast. Vildsvinsregeln gäller även här och björnar ser bestämt dåligt i alla fall, så jag kan nog gömma mig.Tror inte vargregeln är tillämpbar här. Men sen finns det ju tvåbenta björnar. Mötte jag en sån skulle jag bli glatt överraskad!

Nu gör jag en test här: Kan alla bärare av namnet Björn som läser detta inlägg lämna en kommentar, tack! Även andra får förstås göra det, alltid trevligt!

Har jag fått med alla risker med skogsvandringar?
- Skjutglada jägare bör se min neongula väst, brukar inte bäras av jaktbart vilt.
- Nedfallande grenar/trän? Ja inte omöjligt. Går i min bubbla av iPodmusik och skulle inte höra det varnande knaket. Inget föraktligt sätt att dö på.
- Jag kan råka passera en port till en annan värld... Detta ser jag inte som en risk dock! Bara en inte helt otrolig möjlighet...

Nu är min fantasi tömd. Ge gärna fler förslag!

10 kommentarer:

  1. Bli bortblåst av starka vindar? Vandra in i ett område där ondskefulla skogsmaskiner härskar? Hittas av en jägare från min bok som misstar dig och Freja för ett monster? Stöta på en vildsint drake?
    :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Starka vindar! Åh så spännande, undrar var jag skulle hamna då... Skogsmaskiner? Såna hörs nog över musiken. Jägaren. Hm... Kan bli svårt. Draken... får nog bli vildsvinsknepet!

      Radera
    2. Kan ju testa med kex också. Till draken alltså. Har hört att en del drakar gillar kex ;)

      Radera
    3. Kan det funka med kattmat? Det brukar jag ha med mig som hundgodis... Men är ju fasligt pyttelitet för drakkäftar... Skadar ju inte att testa! Eller det kanske det gör om den äter upp halva mig o inte bara kattpelletsarna... Nå jag gömmer mig nog bakom ett träd eller en sten om den är eldssprutande!

      Radera
  2. Jag h e t e r inte Björn. Jag är inte s t a r k som en björn. Möjligtvis kan jag ge en björn-kram eller i värsta fall göra en björntjänst...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Björnkramar mottages gärna... björntjänst njae. :-)

      Radera
  3. Det är intressant det där med vilka djur du kan stöta på ute i den, enligt mig, tråkiga svenska naturen. Det känns nästan lite exotiskt. Vad kan ett argsint vildsvin göra? Har du sett något sådant på riktigt någon gång?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Glömde lodjur, huggorm, jordgetingar, rävar med rabies... öh...
      Vildsvin lär visst skada betydligt fler jakthundar än vargarna gör. River upp buken med betarna. Har inte hört om nån människa kommit till skada, men det beror nog på att vi gömmer oss bakom ett träd, så smarta är inte hundarna ;)
      OCH HUR KAN DU TYCKA ATT DEN SVENSKA NATUREN ÄR TRÅKIG!!!

      Radera
    2. Jag vet inte, den kändes trist och grå när jag körde igenom den med tåg idag till exempel.

      Radera
    3. Kanske du vill följa med på någon av mina rundor nån gång en vacker dag helst, så ska jag visa dig! :)

      Radera