fredag 27 december 2013

10 oktober 1975 - utdrag ur dagbok

Annandag jul är över och julen med den. Fast granen och allt det andra får man ju dras med - eller njuta av, välj själv vilket - ytterligare kanske ett par veckor eller mer. Jag avslutar i alla fall julen på denna blogg för detta år. Undrar hur läget kommer vara om precis ett år ... Har jag kvar bloggen? Är jag en etablerad författare då? Eller rullar allt på i samma hjulspår som hittills, med skrivande, egenutgivning etc ...
Hoppsan, inser att sånt här sentimentalt snack bör jag spara till nyårsafton/nyårsdagen. Byter ämne:

Jag har ju tidigare nämnt att jag hittat en av mina gamla dagböcker. Skrev den mellan 1974 och 1976. Har hunnit en bit in i den nu. Det mesta handlar om vad som händer och sker under mina dagar på en gård med mjölkkor där jag jobbade som lågavlönad praktikant, men här och där funderar jag över allvarliga ämnen som Liv och Död och Guds existens. Citerar ur dagboken (jag ska här snart fylla 21 år):

Fredag 10 oktober 1975
Hade besök av några Jehovas vittnen idag. Pratade om hur underbart det skulle bli på jorden i vår tid. Tama djur, inga sjukdomar, ingen missväxt etc. Helt ljusblått. Kan inte alls tro på nåt sånt.
Annars har jag börjat fundera igen sen jag var och hälsade på X i onsdags. Hon är övertygad kristen säger hon. Började diskutera budet "Du skall icke döda”. Hon anser att om nån är tillräckligt ond så har man inte bara rätt att, utan bör döda denna människa, det är ens skyldighet. Kan inte alls hålla med. Om Gud finns så måste ju hans bud hållas, dvs om man tror på honom ska man ju försöka hålla hans bud, och då ska man ju inte döda. Punkt och slut! Inte bedöma om en annan människa (typ Hitler, Franco etc) är tillräckligt ond för att dödas. I så fall ska man väl hellre be Gud befria världen, landet, familjen eller vad det nu gäller från människan ifråga. Jag kan inte hålla med henne alls. 

Så gammal och förståndig man blivit... funderar aldrig i dessa banor numera, även om jag i princip inte ändrat ståndpunkt (vilket däremot X har gjort!). Och Jehovas vittnen - var har de blivit av? Minns att jag hade en standardfras: "Min pappa är präst så jag behöver inte...", det brukade få dem att ge sig, i alla fall om man tog emot lite tidskrifter och småbroschyrer. Är många år sedan sist jag såg ett par av dessa fanatiker (de kom ju alltid två och två). Saknar dem inte. Har de slutat åka runt? Blir det för kostsamt att besöka oss som bor ute på landet? Eller är de bara för få?
Kanske någon av mina läsare tillhör denna sekt (för det kan man väl kalla dem) och vill lämna en kommentar - varsågod!

Intressantare är annars inlägg i principfrågan - rätten/plikten att döda "onda människor"...

4 kommentarer:

  1. Den enda som har rätt att döma är Gud. Ingen människa har rätten till detta. Farliga människor får människor i beslutsfattande positioner befria samhället från genom att spärra in dem på anstalt. Men den enda som kan döma rätten till liv eller död är Gud.

    Och detta säger jag som icke är kristen. (Eller tillhör någon annan religion). Men det är denna princip en god kristen ska leva efter. Man kan inte bara plocka valda delar från Bibeln (=Guds ord) och sen slänga in lite egna delar och sen kalla sig god kristen.

    Även om jag då inte är troende så är jag fortfarande av åsikten att ingen har rätt att ta livet av någon. Varken privatperson eller stat.

    SvaraRadera
    Svar
    1. I såna här diskussioner brukar någon alltid komma dragandes med typ "Om någon hotar att döda dina barn då?" Där känns det som att jag kanske skulle kunna döda... Föräldrakärleken/instinkten är stark!

      Radera
  2. Tja. Vill inte ha allmän dödsstraff!
    När en tyrann i något land tar död på sin egen befolkning tänker jag instinktivt: Kan ingen lönmörda honom? Går jag till mej själv, skulle jag utan betänkligheter "mörda" om jag blev utsatt för mordförsök. Typ sticka saxen i någon som attakerar mej med kniv. Likaså om någon skulle attakera någon med avsikt att döda och jag såg det och enda sättet var att döda. Men jag skulle ALDRIG oprovocerat försöka döda någon levande varelse. Är jag kristen? Jag tror på Gud, men jag tror att vi fått fria händer att ta hand om denna värld på gott och ont. Jag tror inte att vi ska räkna med att Gud lägger fingrarna emellan och "omvänder"/"undanröjer" en mördare av vare sig liten eller stor dignitet.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Trots det allvarliga svaret kan jag inte låta bli att le åt ditt vapenval - en sax! Sömmerskans bästa vän... :) Vad skulle jag själv ha närmast till hands? Min laptop kanske skulle duga att dunka i skallen. Skämt åsido så håller jag väl med om allt utom att jag för min del inte tror på någon gud.

      Radera