fredag 8 november 2013

Intervju med Elin Holmerin, författare och förlagsredaktör

Av alla förlag jag stött på, små som stora, intar Undrentide en särställning. Jag har läst nästan alla böcker förlaget givit ut och tycker mycket om dem. Elin Holmerin imponerar stort på mig såväl som författare som förlagsedaktör. Dessutom designar och tillverkar hon smycken. Till detta kommer yrkesliv och föräldraskap. Tala om mångsidig kvinna!

Vad gäller Elins egna böcker - se mina inlägg om Eldfloder samt De två vidundren och Sår! 

Jag är mycket glad över att nu kunna presentera Elins svar på ett antal frågor jag gett henne. Tack Elin för att du ställde upp!

Elin Holmerin, vem är du? Kort presentation…
Jag är en mångsidig kvinna som närmar mig 40. Just nu bor jag i Katrineholm med min familj: make och två söner. Jag arbetar som svensk- och engelsklärare på en 4-9-skola i närheten och driver mitt bokförlag vid sidan om. Jag gör också smycken som jag säljer online. Många undrar hur jag har tid att göra så mycket saker, men det handlar ju bara om prioriteringar. Jag tittar sällan på tv (även om tv:n ofta står på hemma hos oss) och jag spelar inte golf. Gillar multitask, dvs göra många saker samtidigt.

Hur kom det sig att du började skriva på ditt första bokmanus?
Eldfloder var mitt första bokmanus och från början var det tänkt att bli två noveller. Mina elever utmanade mig då de skulle skriva noveller och gillade det jag hade skrivit. Novellerna växte och jag arbetade med manuset under två år innan jag skickade det till förlag. Ett mindre förlag antog manuset.

Håller du på med något eget manus just nu eller tar förlaget all din tid?
Nu har jag inte skrivit på länge, förutom lite kortare berättelser eller stycken. Ibland saknar jag det, men om jag verkligen ville skriva eller kände ett trängande behov så skulle jag göra det. Det är lätt att använda förlaget som en ursäkt att jag inte hinner, men så är det egentligen inte. Kanske jag plockar upp tråden om familjen Svarthamn någon gång i framtiden. Jag har ett påbörjat manus om sonen John.

När du skriver - vad inspirerar dig? Favoritförfattare?
Jag inspireras av allt möjligt, mest musik, bilder och dataspel. Mina favoritförfattare är Terry Pratchett och Nguyen Huy Thiep men jag har aldrig försökt skriva som dem. Tycker att det är tillräckligt svårt att hitta sin egen röst. Min kortroman För hennes skull är från början en fanfiction om spelet Oblivion – Elder scrolls IV och en låt av Mediaeval Baebes – All for love of one (http://www.youtube.com/watch?v=9NC8tF0W9nM). Jag skrev den på engelska först, faktiskt med titeln All for love of one. Långt senare skrev jag om den på svenska och ett par år efter det skrev jag om den igen för att sedan ge ut den.

När du läser – vad läser du? Favoritgenre?
Jag läser väldigt lite böcker, då jag läser en himmelens massa manus och är lite trött på läsande. Jag vill läsa nyskapande böcker, inom vilken genre som helst egentligen (utom deckare och biografier), gärna genreblandningar. Är ständigt på jakt efter udda böcker. Jag läser en hel del serier för att koppla av.

När och varför bestämde du dig för att starta ett eget bokförlag?
När Eldfloder äntligen kom ut hade jag redan skrivit klar De två odjuren. Arbetet tillsammans med förlaget hade gått sådär. Kort sagt: jag var långt ifrån nöjd. Min pappa har varit grafiker i 40 år och jag själv har alltid tyckt om att göra layout, design och jobba med t ex photoshop. Jag visste att jag kunde göra jobbet själv. Efter ett par år kände jag mig redo att ta mig an andra författare också. Det finns få förlag i Sverige som satsar på svensk Fantasy och jag tänkte att det fanns ett hål att fylla. Jag hängde ganska mycket på olika skrivarsajter och visste att det fanns många duktiga skribenter runt om i Sverige som aldrig hade en chans att bli utgivna bara för att de större förlagen tycker att målgruppen är för smal. Jag bryr mig inte om ifall det är smal litteratur så länge kvalitén är god och berättelsen medryckande.

Hur kom du på namnet Undrentide?
Undrentide är ett gammalt engelskt ord som betyder ungefär ”eftermiddag” eller ”efter lunchtid”. Den tiden trodde man var magisk eller farlig. Det finns en sång (http://www.youtube.com/watch?v=dLNFIun3NKQ) som berättar om en drottning som går ut i naturen efter lunch och somnar under ett ”impetree”. När hon vaknar är hon galen och hysterisk. Inte ens 60 riddare kan hålla fast henne. Tyckte om sången och tog namnet till min blogg för länge sedan, sedan har det hängt kvar.

Ångrar du någonsin att du startade eget förlag? Vad var svårast? Något du önskar att du hade vetat innan du startade eget?
Ja, det händer att jag ångrar det. Speciellt när det är supermycket att göra eller läsa, och tiden inte räcker till. Det svåraste är marknadsföringen, att synas i bruset, samt att hitta rätt manus att ge ut. Det räcker tyvärr inte bara med en bra historia. Det känns också tråkigt ibland att jag måste tänka marknadsmässigt, även om det var för att slippa det som jag startade eget. Det är dock ett måste har jag insett nu. Jag önskar att jag hade vetat att det tillkommer så många olika kostnader när det handlar om att ge ut böcker. Det är lätt att som utomstående tycka att författaren får en liten del av vinsten och förlagen tar den stora kakan. Inget kan vara mer fel. De kostnader som förlaget har, har inte författaren. Alla egenutgivare vet att det är betydligt mer komplicerat än att trycka upp en bok och luta sig tillbaka medan köparen kommer till dig.

Vad har medlemskapet i intresseföreningen Egenutgivarna betytt för dig?
Väldigt mycket i början av uppstarten. Mycket kunnigt folk som gärna svarar på dumma frågor och snabba svar får man oftast också. Just nu känner jag att jag har passerat behovet av Egenutgivarna, men jag hänger kvar ett tag för att kunna hjälpa andra.

Hur lägger du upp marknadsföringen av Undrentides böcker?
Det är ett ständigt arbete med att göra bra marknadsföring. Just nu arbetar jag och författarna mycket med sociala medier, mässor/konvent och annonser i branschtidningar samt att ta kontakt med lokalpress. Även bokbloggare tar jag kontakt med och försöker hitta rätt folk som läser böckerna. Det kan ju låta underligt, men om en bokbloggare bara skriver om deckare så tänker jag inte skicka en fantasybok till hen. Målgruppstänket får man aldrig släppa. Om en människa som hatar fisk ska skriva om en fiskrestaurang så blir ju omdömet dåligt oavsett hur bra restaurangen är.

När du läser andras insända manus – vad är de vanligaste felen? Vad som framför allt får dig att tacka nej? Och omvänt, vad är det som fångar ditt intresse?
Elin har redan tagit upp detta på Undrentides blogg. Här finner du länken till blogginlägget.

Om du kunde förvandla dig till en fiktiv karaktär i en bok du har skrivit/läst, vem skulle du då välja, och varför just henne/honom?
Helt ärligt så skulle jag inte vilja vara någon karaktär ur mina böcker. Jag låter ju dem gå igenom all helvetets kval och lidande, och jag vill vara bekväm och lycklig ☺ Om jag var tvungen att välja så skulle jag vilja vara Sandro ur För hennes skull. Han lever det liv han har valt och han är nöjd med det, även om det råkar vara i stadens kloaker. Han är lättsam, busig och relativt bekymmersfri.

Här är intervjun slut - tack Elin och alla andra rekommenderas varmt att besöka hennes förlagswebbplats där det även finns en blogg!

Tillägg senare:
OBS Kristina Svensson har i februari 2014 gjort en uppföljande intervju med Elin - mycket intressant! Den hittar ni här!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar