måndag 1 juli 2013

Varför är det så knepigt med kritik?

Igår fick jag ett långt mejl från en av mina testläsare, eller vad man nu ska kalla de stackare som får uppdraget att läsa ens bokmanus och sedan lämna kritik och förslag på förbättringar. Han är en av mina få manliga sådana men tillhör istället den största åldersgruppen: 20-30 år. Låter som om jag har massor av läsare redan, men de flesta är "bara" släktingar. Karl (fingerat namn) väger tungt genom att inte vara vare sig släkting eller gammal vän, istället träffades vi på en skrivarkurs i våras. Jag läser och kommenterar hans manus och han mina. Mycket givande!

Karl är verkligen bra på sin uppgift. Han berättar om sina funderingar över vad som händer och vad han tror ska hända, vad han tycker om de olika karaktärerna och vilka partier han gillar bäst. Jag har fått massor av positiva omdömen. Jätteroligt förstås. Men varför rinner berömmande kritik så lätt av en medan de mer ifrågasättande, kanske rent av negativa klistrar sig fast som tuggummi? Jag har i tidigt skede bett Karl att påpeka om han tycker något parti kunde kortas ner, men när han nu gör det så blir det en liten sten i min sko. Skaver och fångar min hela uppmärksamhet. Den del han i första hand avser har jag redan bantat ner till vad jag trodde var det ideala. Ska jag in och skära i mitt digitala manus igen? I det som jag bildligt talat paketerat ihop med både tejp och snöre för snar överföring till tryckt form... Tvivel och tvekan.

Tog en lunchmacka med min syster på stan idag - alltid lika mysigt. Jag frågade henne till råds. Min syster spände blicken i mig och sa bestämt: "Nä, vet du vad. Du ska inte ändra på något. Det är precis lagom som det är!" Och sin storasyster måste man ju lyda, eller hur? Så jag suckar av lättnad och skjuter undan mina betänkligheter. Läser om igen allt det positiva och låter mig värmas. Håller dessutom med honom om att det kan vara mer intressant och spännande att läsa en text av en icke utgiven författare än av ett etablerat proffs, det skrivna blir på något sätt mer äkta och gripande. Inte en produkt av att producera något för plånboken.

För att ingen ska missförstå - den negativa kritiken är superviktig, den vill jag inte vara utan. Tvärtom är jag tacksam för båda sorterna, den positiva uppmuntrar och driver på, den negativa utvecklar och stadgar upp!



6 kommentarer:

  1. En trädgård som är perfekt i alla avseende kan bli lite "tråkig" i all sin präktighet.
    Så vill jag likna ditt manus PORTEN.
    Jag har läst den näst sista redigeringen och funderade över all mat... Men kom fram till att du i stället hade kunnat öka på den biten med lite recept...
    Hur som hellst. När man läser så ögonen bokstavligen blöder, måste manuset anses som BRA!!!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack för det! Skrev på kontraktet till omslaget igår...

      Radera
  2. Det där med kritik är jättesvårt. Det är klart att negativ kritik är lika viktig som positiv, så länge den är konstruktiv. Men man måste nog jälv bestämma när det räcker, vad som känns bra. Och förhoppningsvis gillar läsarna det också.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Konstruktiv kritik låter verkligen bättre än negativ...

      Radera
  3. Det är en konst att kunna ta emot kritik. Man får ta det för vad det är - ett förslag till förbättring. När du får in kritik kanske du kan be någon annan av dina testläsare att kommentera just den saken. Det är ju du som är författare, och att någon föreslår något behöver inte betyda att det är smart att göra så.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Testläsarna är ju lite utvalda redan, helt objektiva är de inte. Fast väldigt olika i ålder och det är ju kul. Blir tuffare när Porten är utgiven...

      Radera