torsdag 11 juli 2013

Hur och var man skriver, det är frågan

Det är ju olika var och hur vi skriver ner våra infall och idéer såväl som hela manustexter, antingen vi har det som hobby eller yrke. Man har ju hört om allt från klotter på servetter eller noteringar i särskilda anteckningsböcker till knattrande på gammaldags skrivmaskiner eller klickande på laptops. Personligen försökte jag att använda min iPod för plötsliga infall, när den var ny för sådär tre år sedan. Antecknade med rösten så att säga. Blev ett par, tre inspelningar, inte mer. För krångligt. Istället lagrar jag i skallen tills jag får tid att sitta vid datorn och skriva. Det kan bli obehagligt fullt och funkar bäst under lågsäsong. När det är mycket på jobbet och jag bara orkar skriva på helgerna, lyssnar jag istället på någon ljudbok under mina många hundpromenader. Det är ju viktigt att inte överbelasta systemet - kan ju bli kortslutning om man inte passar sig!

Om jag går över till var, så har jag min kära dator placerad på ett hörn av köksbordet. Närmast fönstret. Har en extra hög stol och en stödskiva för underarmarna. Oftast står min jobbdator under min privata, om inte känns det inte lika bra. Lite symbolik där - jag gömmer undan jobbet för mitt privata skrivande! När jag fastnar i tankegångarna vrider jag huvudet åt höger och spanar ut i trädgården. Bakom den frodiga forsythiabusken och de gula, stolta  liljorna i vår lilla damm skymtar jag byvägen och kan hålla uppsikt över vem som passerar förbi. Så här på landet har vi koll... På vintern har jag fröautomater i nämnda buske, vilka lockar till sig såväl traktens alla småfåglar som mindre välkomna kråkfåglar (benämningen svartfåglar har jag läst i någon bok, bra namn). Ibland drar de till sig mina blickar lite väl ofta, de små liven. Men nu är det sommar och det tjocka lagret av fröskal döljs av lummig grönska.

Inte bara mina datorer har sin plats på köksbordet. Till vänster om mig har dotter C sin arbetsplats och mittemot dotter M, som är hemma på sommarlov. Som mest kan det stackars köksbordet digna under 4-5 laptops och ett par iPads. Tur att bordet är av gammal god kvalitet.

Men var äter ni middag då, undrar den ordningssamme. Hrm. Ärligt talat vet jag inte om jag vill svara på den frågan. Pinsamt svar för en gammal mamma som jag... Men jo. Vi sitter framför teven. Hur ska vi annars hinna följa alla våra favoritserier? Oavsett om de är inspelade på boxen eller inköpta. Lost, Once upon a time, The Mentalist, Homeland, The Killing, Merlin, Game of thrones, Downtown Abbey, Scrubs och alla de andra ... En salig blandning. Maten smakar lika bra i tevesoffan och tänk vad tid man sparar...

2 kommentarer:

  1. Under den korta tid jag var singel, åt jag alltid framför tv med en videofilm som underhållning. Nu för tiden har vi, maken och jag, alltid tv:n i matsalen på med vad som erbjuds där. Till 90% är det sport.
    Anna

    SvaraRadera
    Svar
    1. Även framför teven kan man ha familjegemenskap. Men nu när dotter M är hemma på sommarlov brukar hon genomdriva en måltid i köket varje dag. Och det är förstås också trevligt, samt gör att man tvingas rensa upp på köksbordet emellanåt :)

      Radera