söndag 30 juni 2013

Elisabeth Nemerts böcker - är det fantasy?

Snubblade över Elisabet Nemerts bok Ljusets dotter på bibliotekets ljudbokshyllor när jag försökte hitta något annat än deckare att lyssna på i min iPod. Visade sig vara en mycket läsvärd historia som gav mig mersmak. Författaren har skrivit sex böcker enligt sin hemsida, där ni kan se de romantiska bokomslagen (väljer att inte klistra in en bild innan jag vet vilka regler som gäller).

Jag har hunnit läsa/lyssna på flera av hennes titlar nu och tänker ta upp några gemensamma drag. Historien utspelar sig alltid i historisk tid och ofta i en helt annan del av världen. Man märker att författaren har akademisk bakgrund - researchen är mycket välgjord. Häxprocessernas tid, digerdöden, Babyloniens storhetstid, drottning Kristina, franska revolutionen... Nemert väljer dramatiska tidsskeden som bakgrund för sina huvudpersoners spännande och gripande upplevelser.

Jag gillar verkligen de målande och sakkunnigt beskrivna historiska miljöerna! Ett annat plus är att berättelserna kryllar av djur, ofta kärleksfullt beskrivna med nära förhållanden till huvudpersonerna. Nemert väver in övernaturliga drag som jag har lite svårare att ta till mig. En död moder som vakar över sin dotter i form av en falk, en mystisk silvervarg som dyker upp i farans stund och försvinner lika onaturligt igen, zigenerskor som spår framtida händelser vilka slår in - ödets makt är stor. Det är detta drag som skulle kunna kallas fantasy känner jag. Om man nu inte - som jag läste i en bokblogg - ser alla historiska romaner som en form av fantasy i och med att de beskriver en för den moderna människan helt främmande miljö.

Som veterinär skärskådar jag extra noga scenerna där djuren spelar stor roll, och de är många. Ett och annat sakfel stör mig. En nyfödd valp som förlorat sin mor tas om hand av en annan tik. Denna slickar ivrigt den hjälplösa valpen, varpå hon lägger sig ner och ger den di. Alltså - tikar går inte omkring med mjölk i juvret om de inte är skendräktiga eller har egna valpar. Om detta nämns dock inget. En annan detalj - använde man sig verkligen av hingstar som dragdjur vid persontransporter i det medeltida Stockholm? Är inte säker på när man började kastrera handjuren, men det finns ju ston. En annan detalj som retar mig lite är att de kvinnliga huvudpersonerna är så fantastiskt vackra, de manliga kontrahenterna faller pladask.

Slutomdömet blir att dessa böcker är väl värda att läsas, för sina varma, spännande och färgrika historier fulla av romantik och mystik. Om de kan kallas fantasy lämnar jag öppet.

2 kommentarer:

  1. Jag blev verkligen sugen på att läsa en av hennes böcker när du tipsade om dem! Det låter som fantasy för min del ;)

    SvaraRadera
  2. Hoppas du kommer gilla dem! För att inte bli helt insnöad på fantasy är jag själv med i Akademibokhandels bokklubb, kan rekommenderas. Se gärna inlägget Lästips jag vill dela med mig av...

    SvaraRadera